I söndags när jag åkte till Västerås från Uppsala märkte jag efter vägen att jag hade slut på spolarvätska. Jag stannade och fyllde på, men bara efter en kort stund var den borta. Jag fyllde på mer, och någon dag senare fyllde jag på åtta liter, och ställde bilen på parkeringen. I torsdags när jag skulle åka hem uptäckte jag att det var slut igen. Visst, jag använder rätt mycket spolarvätska till och från, men åtta liter på nån dag, när bilen bara stått? Oh no. Jag slängde i 2,5 l och höll tummarna att det skulle räcka en stund i alla fall (och stunden var lång nog för att jag skulle ta mig till Örsundsbro).
Idag skulle vi kolla vad som var fel, och vi lyfte bort batteriet och lossade på spolarvätskebehållaren. Under låg det en slang isärdragen, och det var blött runt omkring. "Skumt" tänkte jag, och petade ihop slangdelarna så mycket jag kunde. Jag testdrog, och det finns inte en chans att den bara skulle hoppa i sär av sig självt. Vi tittade runt omkring slangen, och vad låg där? Jo, det äckligaste jag kan tänka mig.
Där låg en stor äcklig otäck fjäril (ja, jag mår lite illa av att bara tänka på den). Den var död, men innan den dött hade den lyckats med sitt uppdrag att tömma spolarvätskebehållaren. Jäjä, du kan säga till mig hur många gånger som helst att fjärilar inte är onda, och att de - även om de var onda - inte skulle orka dra isär slangdelarna. Säg det tusen gånger, och jag kommer fortfarande inte att tro dig. Jag VET att det var det den gjorde där. Fjärilar är onda, end of story.
Idag skulle vi kolla vad som var fel, och vi lyfte bort batteriet och lossade på spolarvätskebehållaren. Under låg det en slang isärdragen, och det var blött runt omkring. "Skumt" tänkte jag, och petade ihop slangdelarna så mycket jag kunde. Jag testdrog, och det finns inte en chans att den bara skulle hoppa i sär av sig självt. Vi tittade runt omkring slangen, och vad låg där? Jo, det äckligaste jag kan tänka mig.
Där låg en stor äcklig otäck fjäril (ja, jag mår lite illa av att bara tänka på den). Den var död, men innan den dött hade den lyckats med sitt uppdrag att tömma spolarvätskebehållaren. Jäjä, du kan säga till mig hur många gånger som helst att fjärilar inte är onda, och att de - även om de var onda - inte skulle orka dra isär slangdelarna. Säg det tusen gånger, och jag kommer fortfarande inte att tro dig. Jag VET att det var det den gjorde där. Fjärilar är onda, end of story.
2 kommentarer:
Ooops..., den där kortisoninjektionen du fick har visst inte bara fått den gelatinösa cystan i handen att smälta...., den verkar även ha skadat ett gelatinöst organ längre upp...!? Eller så har du inspirerats för mycket av en trädgårdsanläggare i Malmö, eller så kanske du har kollat på för mycket film...?!
You evil you, de ÄR onda, det är bara att acceptera.
*försöker att inte låtsas om elaka insinuationer*
Skicka en kommentar