omgwtf?

Jag fick just ett mail från Jani Pikkarainen. Nej, jag vet inte vem han är, men han har uppenbarligen problem med att jag har tänkt mig ett yrkesliv inom chaufförsbranchen.

(Klicka på bilden för att förstora den.)

Det spelar ingen roll

Var det för att jag har ett sådant vackert leende, eller för att jag idag är alldeles exceptionellt snygg (sådär så att ens hälften är olagligt i ett antal länder)? Var det min charm och intelligens som fullkomligen sprudlade som fick dem på fall, eller var det för att de helt enkelt behövde en chaufför med mina kvalifikationer?

Strunt samma vad det berodde på, jag blev erbjuden jobb på stört. Natten till måndag ska jag åka med och kolla om jag vill ha det. God it’s good to be me! :)

Jag gillar inte svackorna

Jag ska på en arbetsintervju om en timme, och jag gillar inte den person som hotar att krypa fram. Ni vet den där "men inte kan väl lilla jag?"-typen, som börjar ursäkta sig för allting? Nej, jag tänker inte låta det kassa självförtroendet ta över nu. Hell, jag är ju klar, jag har ju visat mig själv att jag faktiskt kan någonting, och då är det väl bara att visa andra detsamma? Ja, så må det bli.

Håll en tumme eller två, snälla?

Det här med vuxenpoäng

Ibland så blossar det upp diskussioner om vuxenpoäng. Vissa tycker att det är coolt att ha många, andra tycker att en ska ha så få som möjligt. Själv har jag egentligen inte funderat över det så noga, jag har nog alltid haft hyfsat många (förutom när det kommer till städning och att hålla i pengar, där är jag fortfarande fyra). Idag hittade jag (som vanligt) en grej i Tiriqs helgondagbok. Hen hade gjort ett test på vuxenpoäng.com och där fått reda på att hen höll sig hyfsat väl till sin ålder (det är alltså en massa frågor en ska svara på, och utifrån det räknas din egentliga ålder ut).

Jag är ju inte den som är den (vem är det liksom?), så jag gjorde testet. Jag är 27 år gammal (28 i september), men enligt testet skulle jag vara äldre. Äldre? Hur gammal då? kanske någon nu undrar. Tja ... jag borde vara 41,9 enligt testet. 41,9? Det var attans.

Mors dag: vilken glädje, vilken fest!

Idag är dagen vi ska visa våra mödrar att vi uppskattar dem, att vi är tacksamma över allt de gjort för oss, och att vi högaktar dem. Här kommer min morsdagshälsning:

Grattis på mors dag mamma. Jag önskar dig all olycka.

Damned if you do, damned if you don't

Kroppsbehåring är lustigt. En man utan särskilt mycket sådan betraktas inte alltid som riktigt manlig, medan en kvinna med tät hårväxt betraktas som allt annat än kvinnlig. Att se att det finns individuella skillnader mellan människor i stället att fokusera på biologiskt kön, är uppenbarligen alldeles för svårt för många (inklusive mig själv lite till och från).

När det kommer till kroppsbehåring på kvinnor finns det två enkla vägar att gå: raka/vaxa bort allt, eller låt allt vara. Det är ju givetvis alldeles för förenklat egentligen, allt däremellan finns ju: trimma lite här och där/raka på vissa ställen, låt resten växa fritt t ex. Men, vad som än görs med håret är det någon grupp som tycker att det är fel.

Folk säger ibland "men hansi, du som är feminist? Du får/ska väl inte raka benen?", och det gör mig lite illa till mods. Många som säger så är ickefeminister som uppfattar oss som fula håriga kvinnor som fått för lite kuk (eller kanske för mycket, i den mån att vi är män själva, innerst inne), men inte alla. Fler än en gång har jag även fått frågan från andra feminister (men då oftast från "paketfeminister", som sett på mig med en blandning av medlidande och äckel (den blandningen kommer f ö från alla som ställer frågan). Jag har t o m fått hela min feminism underkänd på grunderna att jag 1) har en rakhyvel, 2) har en rosa morgonrock, och 3) läser Harlequinböcker i badet.

Precis som så många andra kvinnor började jag raka benen i högstadiet. Givetvis rakade jag även armhålorna, för alla vet ju hur äckligt och svettigt det är med armmustacher? Ända sen dess har jag kämpat, både med själva rakningen (jag har haft min beskärda del av raksår vid fotknölarna som vägrat sluta blöda, inflammerade hårsäckar i armhålorna som sväller upp till vindruvsstorlek, röda prickar här och där som kliar och stick) och med att stå emot den. Jag har från och till låtit benhåret växa fritt till mångas stora fasa, och sen rakat bort det och känt mig långt mer bekväm (förutom i vissas närvaro, där jag känt mig som en förrädare).

Numera rakar jag benen ibland, men låter armmustascherna vara. Hår under armarna är både sexigt och coolt (dessutom så svettas en inte så förbannat), men hår på benen - så länge det ser ut som på mig - är faktiskt fult. Jag vet, det växer väl där för att det ska vara där, och det är bara något jag fått itutat mig sen lång tid tillbaka, men det ändrar inte det faktum att jag faktiskt tycker att det är fult. Och ja, jag tycker bara att det är fult på kvinnor. Uppfattningen om vad som är okej för vilket kön sitter fortfarande djupt rotat i mig, men jag jobbar med det.

Så, oavsett hur länge en kämpar med att acceptera sin hårväxt, oavsett hur mycket en vet att det bara är yttre påverkan, så är det skitsvårt att ändra sig. Jag kommer nog att fortsätta raka mina ben på sommaren och låta det växa fritt på vintern. Det jag tycker är viktigast är inte om en rakar benen/armhålorna/könet eller inte, utan om en gör det för att en vill, eller för att en känner sig tvungen. Jag vet att jag kan låta bli att raka benen, men jag vet även att jag tycker att det är snyggare utan. Jag vet att många tycker att hår under armarna är äckligt, men jag vet samtidigt att jag tycker att det är superläckert. Så, gör det du vill, förutsatt att det inte är är av tvång (för då är det ju inte längre det du vill, eller hur?).

(Å andra sidan, hade jag massor med guldfärgat lurv på benen skulle jag inte drömma om att raka bort det, eftersom bland det hetaste som finns faktiskt är just ett par solbrända guldlurviga ben.)

Min dygnsrytm

är inte som den ska. Jag gick i säng efter 23 någon gång, och vaknade - sprallande pigg - 04.20. Nu har jag alltså varit uppe i över en och en halv timme, och jag börjar bli hungrig. Frulle vid 06 en lördag? Det är inte klokt.

Vem den snygga bruden med CE är?

Tja ... det är nog faktiskt jag. :D

Dags att klä på sig, käka frulle och sen åka. Idag är jag riktigt trött.

Nu

går hela min dator, samt de sidor jag själv kan påverka utan större problem, i svart och rött. Fancy schmancy om jag får säga det själv. ;)

(Ja, det är ytterligare en sån där dag som jag borde göra något vettigt på, men som jag slösar bort genom att bara ... jag vet inte, göra annat.)

Jag vet att jag upprepar mig

Jag vet att jag upprepar mig, men det kan inte hjälpas. Manifestet kan vara det bästa jag har läst. Någonsin.

Äntligen!

Äntligen har någon vänlig själ lagt ut Klungangrejer på YouTube! Visst, jag har sett dem förut, men det är alltid lite roligt att kunna skicka en länk direkt och säga "där, ser du? Där är Katla/Thunder/Job Anderssson/Patrik Larsson!".

Vissa dagar är helt bortslösade på mig

Det finns dagar som är helt lediga, jag menar verkligen helt lediga. Det finns alltså hur många timmar som helst att göra bra saker på: läsa böcker, tvätta en maskin med kläder, svara på mail som legat alldeles för länge, rensa köket så att det går att ta sig in, ringa gamla polare, dammsuga, virka, kolla på film, testa nya roliga sminkningar, vattna blommorna ... ja, vad som helst med andra ord.

Idag var just en sån dag. Vad har jag då gjort? Nu ska vi se ... räknas att klä på sig sunkkläder och kolla på Gilmore girls? Inte? Då har jag inte gjort ett skvatt är jag rädd.

Någon som ser ett mönster?

8 19.05% rakade fittor
4 9.52% linda bengtzing
4 9.52% rakad fitta
4 9.52% hanna fange
3 7.14% komma i negerfitta
2 4.76% köra lastbil
2 4.76% vätskande sår i hårbotten
2 4.76% backa med lastbil och släp
1 2.38% svårt att backa ce
1 2.38% villig fitta
1 2.38% linda isacsson
1 2.38% linda isaksson gifter sig
1 2.38% knula med brudar
1 2.38% backa med lastbil och
1 2.38% tatueringar jesus
1 2.38% för- och nackdelar med en gift man
1 2.38% hansi fange
1 2.38% linda isaksson
1 2.38% bilder på lastbil med c kort
1 2.38% girlyliscious
1 2.38% klä på jesus


... och allvarligt, hur jävla svårt är det att stava till "knulla"?

För den som är stark

Jag kollade just in på etc.se, och temat just nu är våldtäkt. Om du är stark nog rekommenderas läsningen (som alltid när det gäller ETC!), men om du är som jag ska du nog låta bli. Jag sitter här med tårarna sprutande, så jävla ledsen att folk utsätts för det, så jävla arg över att inte kunna göra något, och så jävla förbannad över att as kommer undan med det.

Att det fortfarande kan vara intressant hur offrets tidigare sexuella erfarenheter kan ha tett sig (antal, preferenser etc.) övergår mitt förstånd. Vad ska det spela för roll om personen knullat hela Mälardalen, samt en bit av Norrland? Om personen inte vill, så vill hen inte.

Många gånger har jag läst diskussioner som går ut på att kvinnor (för det är ju oftast kvinnor som råkar ut för dessa övergrepp, även om det finns män som också utsätts) är så svåra att tolka. Vad vill de egentligen, vill de knulla eller inte? Mitt förslag, i all välmening så att säga, är att LÅTA BLI om du är osäker. Om personen du vill ha sex/knulla/älska/whatnot med inte säger "ja", ta det då som ett nej. Jag tycker inte att det är vettigt att folk kan komma undan med "jag visste inte att hen inte ville", eller "vi har ju gjort det förr". Varje gång måste ha ett nytt "ja tack" (från alla parter inblandade givetvis), och det kan tas tillbaka när som helst.

Många gånger när det här kommer upp i diskussioner brukar det då heta att "tjejer tar inga initiativ", "brudar säger ju inte till att de vill" (för det är ju ofta det det handlar om, stackars sextörstande män som måste dra hela lasset eftersom de är MÄN), och andra saker på samma tema. Mitt tips är enkelt: låt bli. Om personen som vill hångla/sexa/klämma lite inte säger det, låt hen bli utan! Jag skulle tusen gånger ha på mitt samvete att jag inte sexat loss med någon som ville det, än tvärtom. (Och ja, jag vet att våldtäkt inte är att "sexa loss", men för förövarna kan det nog ibland vara så, att de tror att det är det de gör, när de i själva verket tvingar sig på någon annan.) Så, vi tar det igen: finns det inte ett tydligt "ja", räkna det som ett "nej" helt enkelt!

Vad jag tycker om att många tjejer inget hellre vill än att slita av sig kläderna och trycka upp nån heting mot en stolpe, men inte vågar för att inte verka för slampig, det tar vi en annan gång.

(Och ja, jag vet att analysen är ungefär lika djup som en vattenpöl efter ett duggregn, men det kan inte hjälpas. Bara för att saker är självklara behöver det inte betyda att de inte behöver sägas igen, uppenbarligen.)

Allt som är ditt

Jag vet att våld inte löser någonting egentligen. Jag vet det, samtidigt kan jag inte låta bli att, med gråten i halsen av ilska och frustration, sjunga med i Säkert!:s refräng på slutet.

Nu är det kanske dags för en uppdatering, vad vet jag?

Den här veckan har jag haft praktik. "Den här veckan?" tänker du då, "den är ju inte slut än?", och det är helt sant. Det som är sant är dock att grusgroparna och byggena håller stängt imorgon (eftersom det är typ min dag, men ändå inte), och på fredag också. "Grusgropar och byggen, kan det vara så att hansi äntligen får åka grusbil?" tänker du kanske nu. Visst är det så! Så, den här veckan, och nästa ska jag ha praktik på ett åkeri som ligger här i närheten. Jag får åka med till grusgropar och bergtäkter och hämta 0-63, filler, 7-17 (vanlig matjord), stenmjöl ... tja, allt en kan tänkas hitta på såna ställen. Jag vet att det låter konstigt, men jag tycker verkligen att det är riktigt roligt. Jag trivs med min handledare, jag trivs med alla jag har träffat. Inte en enda gång är det någon som lyft på ögonbrynet åt att jag som kvinna ska bli yrkesförare. Jag har blivit kallad "flickan" som i "men låt flickan köra nån gång då, jävla snålpelle!", och det var helt okej.

Hittills har jag inte kört något (och det är inte för att jag inte har fått för min handledare, utan för att jag fram till idag inte hade något övningskörningstillstånd med mig, eftersom det kom bort i flytten från Västerås. Dessutom ville jag åka med ett par dagar för att kolla hur det är.), men nästa vecka ska jag få börja.

Om någon för ett par år sen hade sagt "hansi, om ett par år kommer du att sitta och vara helt salig över tanken på att få köra ett grusekipage. Dessutom kommer du att vara så löjligt impad av hur balla kassettbilar är att du knappt kommer att kunna andas." hade jag sagt typ ... "pfff" och gått därifrån. Idag sitter jag där. :)

Dagens sökord

3 21.43% hansi
1 7.14% hanna fange
1 7.14% brudar
1 7.14% rabarber kruka balkong
1 7.14% linda bengtzing
1 7.14% slangen i fittan å gas
1 7.14% bussen dörren
1 7.14% knula i ladugård
1 7.14% rakad
1 7.14% linda isaksson giftemål
1 7.14% thunder and mammas nya kille
1 7.14% present till tvååring



Svårt att gissa sig till vilka som fått mig att skratta så att jag fått ont i magen? Tips: det är inte "linda bengtzing". :)

Som jag skrev till någon: Jag känner lite för att vråla ”wööööåååuuuwöööuuu, vi har slutat nian!”, men i stället nöjer jag mig med att säga ”igår var det sista dagen i skolan. Om jag aldrig mer återser den kan jag skatta mig lycklig. Amen.”.

Nu är det två veckors praktik (grusbil, hur coolt är inte det?), och sen är jag förhoppningsvis klar på riktigt. Jag vet fortfarande inte om jag kommer att få mitt E-kort, men jag ska i alla fall få övningsköra på praktiken, så lite måste de ju lita på mig.

Saker som gör att jag vill lemlästa, eller åtminstone skälla lite lätt

Som vanligt har jag funderat på saker som stör mig, så här kommer ett axplock:

• folk som ska cykla över en väg, och stannar innan refugen för att det kommer bilar från höger. Vi som kommer från vänster då, ska vi bara stanna för att du har din jävla cykel ute i gatan?

• folk som småspringer för att hinna över gatan, och saktar ner de fyra sista stegen, vilket får en att tvingas stanna (och nej, jag pratar inte om övergångsställen här gott folk, jag pratar om folk som prompt ska springa rätt ut i gatan, just for the fun of it).

• folk som går på en trottoar med ryggen åt trafiken, och WHAM! slänger sig ut på ett övergångsställe. Varför inte i alla fall slänga en snabb blick över axeln, om så bara för att titta på det stora mullrande monstret som närmar sig?

• folk som prompt ska in samtidigt med en i rondeller. Ja, jag vet att det ska finnas plats för två i bredd i många rondeller, men det är även så att släp skär en del, och att det kan bli farligt att köra bredvid. Men nej då, kör om bara.

• folk som på bussen väntar till den har stannat på deras hållplats innan de säger "jag ska av här", och knuffar en i sidan. Vad har hänt med ett försynt "ursäkta", eller bara en liten rörelse för att liksom visa sina intentioner?

• folk som tränger sig för att komma först på bussen, som sen ska stå och blockera allting med en enorm väska, samtidigt som de gräver i fickor och handväskor efter busskortet.

• folk som luktar mycket, i alla fall på bussar.

• folk som envisas med att PRATA SÅ HÄR HÖGT PÅ BUSSEN, TROTS ATT KLOCKAN ÄR STRAX EFTER SEX PÅ MORGONEN, OCH FOLK VILL SOVA.

Ja, mitt liv kretsar runt trafik, trafik i alla dess former. Typ.

Nu har jag hittat en praktikplats till nästa vecka. Nu återstår det bara att finna en lösning på hur jag tar mig dit till 05 måndag morgon, utan bil. Så går det när världens finaste bil bestämmer sig för att jävlas så att bromsarna måste justeras för massor med pengar, och det måste göras på måndag, just när jag måste ha den. Oh well, i värsta fall får jag väl cykla.

Blärk

En annan dag.

Faran med piratkopiering

Idag blåste det så in i bänken när jag skulle cykla från skolan till bussen. När jag hade låst upp cykelförrådet blåste dörren igen med en smäll. Jag lämnade min cykel, och låste upp igen. Den här gången höll jag i dörren med ena handen, och ledde cykeln med en andra. När jag kommit in blåste dörren igen med ett pang, men det bekymrade mig inte. Då.

Jag gick fram till dörren, såg att det inte var ett vred, utan ett vanligt nyckelhål även på insidan. Jag stack in nyckeln, och försökte vrida om den. Det gick inte. Jag tog ut nyckeln, tittade på den noga, och stack in den igen. Den gick inte att vrida runt.

Efter att ha stått och dragit och slitit i dörren, svurit värre än vaktmästaren, och gjort ytterligare försök att vrida om nyckeln, ringde jag 118 118, och fick prata med Andreas. Han gav mig numret till lunchrestaurangen som ligger på samma adress som cykelförrådet, och jag ringde på hjälp. Ut kom en av fastighetsskötarna, låste upp dörren och fnissade lite. Han bad sen att få kolla på min nyckel.

- Den här ser konstig ut.
- Jo.
- Den verkar bara funka från utsidan.
- Mmmm.
- Den ser helt annorlunda ut än vad våra nycklar brukar se ut.
- Jaså?
- Du borde åka iväg och få den utbytt, du måste ha fått en kopierad.
- Mmm. Okej.

Jag lunkade iväg (efter att ha sagt tack förstås), och hann med bussen. Vad har jag då lärt mig? Jo, att har jag en nyckel som jag fått uppkopierad för att kunna gå som jag vill i cykelförrådet fastän jag inte bor där längre, då får jag banne mig se till att dörren inte går i gen efter mig.