det rann ut i sanden. Igen. Jag borde helt enkelt bara glädjas åt att jag fick reda på det dagen innan, i stället för att stå och vänta på en kall busshållplats för att hon glömt bort att ringa/inte velat ringa/struntat i det. I stället är jag faktiskt ledsen. Ja, töntigt nog så trodde jag att hon skulle komma. Jag borde ha fattat att middag med "brudarna i klassen" går före, trots att vi bokat in dagen långt innan.
Bitter? Jag? Inte då.
Bitter? Jag? Inte då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar