Bättre sent än aldrig. Typ.

Den här veckan har faktiskt varit den avgjort bästa sen jag kom till Västerås. Inte nog med att jag har fått köra hjullastare (och dessutom fått översvallande beröm för det vackra sätt jag sköter skopan på! :D), jag har dessutom haft någon att hänga med. Sanningen att säga, så känns det faktiskt lite tråkigt att flytta nu. Jag trodde aldrig att jag skulle yttra den meningen, varken i tal eller skrift, men nu är det så.

Till nästa gång jag gör något sånt här (d v s flyttar till en helt främmande stad och bosätter mig på en finlandsfärja) ska jag ha lärt mig att rycka tag i främlingar på en gång. Tänk så mycket roligare jag hade haft i Västerås om jag bara blickat nedåt korridoren ibland.