Härom dagen satt jag i lastbilen, och kände mig sur och lite arg. Jag var trött och ledsen, och det mesta kändes ganska trist och dåligt. Då slog det mig: tänk om något händer nu?
Olyckor händer hela tiden, och har en kört några vändor på Autobahn så är det omöjligt att ha missat att det sker dödsolyckor även med lastbilar. Tänk om jag skulle fronta med en annan lastbil, eller få framhjulspunktering och dra rätt in i ett betongfundament? Alltså, tänk om jag skulle dö, och jag fortfarande hade ouppklarade saker med de jag älskar? Tänk om jag skulle välta av vägen innan jag hann säga förlåt, innan jag hann säga att jag är ledsen, innan ... Jamen tänk!
Visst, det är inte så smart att sitta och fundera på sånt på vägen, men samtidigt: om det får mig att faktiskt försöka hålla konflikter och missförstånd till ett minimum kanske det kan vara bra också? Jag menar alltså inte att jag sitter och är rädd för att dö (för då skulle jag inte köra lastbil); jag är rädd för att dö innan jag har rett upp saker. Men nej, jag tror inte att jag kommer att dö än på i alla fall 60 år. Jag ska hinna få hår under fötterna först, och det lär inte ske i första taget. ;)
Så, Anneli, Sophie och Anniela: jag älskar er. Jag är dålig på att säga det, men jag tänker på det ofta. Ni betyder massor för mig, och jag borde bli bättre på att berätta det. Siri, jag älskar dig mer än jag någonsin trodde var möjligt, och jag är ledsen att jag låter mina puckokänslor få utrymme ibland. David, du är en av de personer som har betytt mest i mitt liv, och jag hoppas att vi kan fortsätta ha kontakt. Mina vänner: jag älskar er. Jag är kass på att höra av mig, på att komma ihåg saker och på att vara en bra vän tillbaka, men gudarna ska veta att utan er vore jag bara en liten lort.
Nu fattas bara att jag skaffar det som i Coupling kallas porn buddy, fast nån som kan lova att göra sig av med alla dagböcker och annat strunt som ingen har med att göra, men som jag inte vill slänga själv. Men nej, jag har inga planer på att trilla av pinn på förjävla många år än. Det här är bara för att jag ska få arbetsro, och kunna koncentrera mig på trafiken i stället för att oroa mig över att jag är en dålig människa som riskerar att lämna oavslutade saker bakom sig.
1 kommentar:
Jag älskar dig å - sötis, tro inget annat. kram! blir alltid glad av att läsa dina små uppdateringar och filosoferingar. och varför inte digga lite Infinite?^^ själv satt jag igårkväll och gungade lite till Linton Kvesi och firade sommar med yoghurt o (utländska) bär.
Skicka en kommentar