måndag, juni 21, 2010

Jag måste erkänna en sak

När jag körde hem från Danmark i lördags fanns det två saker på radio att välja mellan, bröllopsprat eller herrfotboll. Jag är så in i bänken trött på allt tjat om allt som har med bröllopet att göra, men det gick faktiskt an att lyssna på P3:s "Vickans bröllop". Det är kanske inte så konstigt egentligen, eftersom det inte var ett vanligt "oooh så fint att hon äääntligen gifter sig, och seee så vacker hon är!", utan mer "vad ska hon ta, Daniel eller den hemliga lådan? Jag hoppas på lådan.". När det då var slut, och det fortsatte att vara bröllopstjafs på P4 stannade jag helt enkelt kvar vid P3, trots att det var fotboll. Och vet du, det var inte tråkigt!

Jag gillar inte sport särskilt mycket alls. Enda gångerna det är roligt är när det är någon jag känner som utövar det, och ärligt talat: det sänds varken på radio eller tv då. Ändå upptäckte jag att jag inte kunde slita mig från matchen Ghana-Australien. Det var inte att fotboll helt plötsligt blev en rolig sport, det var helt enkelt för att kommentatorerna var så lysande fantastiska att det helt enkelt inte gick att sluta lyssna. De kommenterade vad som hände på planen, de gjorde liknelser jag kunde förstå, och de fyllde i vad domaren kan tänkas ha sagt till spelarna, och vad tränarna sa, och vad ... jamen, de var roliga helt enkelt! Jag har inte den blekaste aning om vilka det var som kommenterade den matchen, men galet bra var de likaväl.

Jag måste erkänna: när det blev VM-kval för damer (Sverige-Tjeckien) lyssnade jag bara med ett halvt öra. Jag tror att matchen var minst lika intressant, men kommentatorerna gjorde ett långt mycket sämre jobb och var alls inte lika engagerade. Jag lyssnade på annat (reklamradio i Sverige är så trist att klockorna stannar. Tacka vet jag Tyskland!) ett tag, och slog egentligen över först när nästa herrmatch började, Danmark-Kamerun. Till en början var jag osäker: kommer det här att bli lika roligt? Kommentarerna var lite trista till en början (Ralf Edström var en av de som kommenterade, så mycket fick jag med), men gudars vad det tog sig. Så ja, jag hade lika roligt med den matchen också. Det är inte så att jag bryr mig så mycket om vilka som spelar eller vilka som vinner, men oj vad spännande det kan bli ändå.

Fast ... jag tycker att Danmark förtjänar att vinna hela alltihopa. De är kanske inte det bästa laget, men de har utan tvekan den allra bästa låten. Texten är töntig, men Nephew ... Nephew! :D

Inga kommentarer: