"[...] att se den kvinna jag älskar [...]" Ja jäklar, är det någon som har hyst det allra minsta tvivel om mina känslor torde den personen kunna känna sig upplyst nu.
Vem är förresten den glada, nästan löjligt positiva och tokförälskade bruden, och vart har hon gjort av den bittra, otrevliga och toksura som var här förr? Det är skumt sånt där, när folk byts ut utan förvarning. Lite som i tv-såpor, där karaktärer helt plötsligt spelas av nya skådisar. Ja, det här är ju förstås inte alls likadant, utan snarare som i tv-såpor när det helt plötsligt är så att en karaktär ändrar ... ja, karaktär helt enkelt. Oftast brukar det vara onda tvillingen Hans som dyker upp, men i den här speciella såpan är det den kvillrande glada som byter ut surmulen (alltså "surmulen" som i "den surmulna"; jag har inte glömt ett ord efter. Jag kanske ska skriva det med versalt s helt enkelt, så det mer ser ut som en barnbokskaraktär? "Surmulen åker haschpulka" t ex, det låter väl som en bok vi alla skulle vilja läsa?). Så kan det gå ibland.
Lika glad är jag för det, och här ska inte blandas in några jädra rävar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar