En av dagarna jag var i Holland senast lyssnade jag på en ljudbok (The Woods av Harlan Coben, om någon nu skulle undra), och i den pratade de om att lyssna på Meatloafs Paradise By The Dashboard Light, och det slog mig att jag inte mindes hur den låter. När jag pluggade i Stirling och var iväg till campusbaren var det en av de låtar som sjöngs mest av alla på karaoken (men nej, jag sjöng inte, jag lyssnade och fnissade), men nej, det stod helt stilla i huvudet. Nån timme senare slog jag över till radio, och jag hade City fm inställd. Döm om min förvåning när de precis säger något om Meatloaf, och låten jag tidigare funderat över drog igång.
Jag är för övrigt o e r h ö r t förtjust i låtar som är långa, och gärna som flera låtar i en. Keeper of The Seven Keys med Helloween är ett strålande exempel på vad jag menar.
Andra sammanträffanden är när jag sms:ar exakt samtidigt som en mottagaren (det har hänt ett flertal gånger den senaste tiden, eller säger samma sak i munnen på någon annan. Jag gillar sånt.
1 kommentar:
Ring mig nästa gång du funderar på hur någon Meatloaf-låt går så spelar jag den för dig!
Skicka en kommentar