onsdag, januari 13, 2010

"Om du inte har nåt snällt att säga behöver du inte säga nåt alls"

Är inte det ungefär vad snusförnuftiga människor alltid säger? Jag vägrar att gå med på det, för skulle alla lyda den regeln skulle många av mina vänner vara tysta nästan jämt. En annan regel skulle kunna lyda "Kan du inte prata om nåt annat än dig själv kan du lika gärna vara tyst", vilket skulle leda till en oerhört tyst hansi. Ja, det är nog t o m så att jag inte skulle säga ett knyst nästan. Flera skulle säkert se det som en bra sak, men jag lyssnar inte på flera.

Jag var på Lutis idag och handlade, och sprang på två gamla Arka-bekanta där. Jag vet inte hur länge vi stod där, men när jag sen gick vidare slog det mig: jag pratade om mig själv banne mig hela tiden. Det är illa. Det är inte så att jag är ointresserad av hur andra mår, vad de gör och vad de tycker och tänker; det är bara det att jag ... är så uppfylld av mig själv och mitt. Egentligen borde jag nog skämmas, men inte ens det har jag vett till. Jag önskar antingen att fler var som jag, d v s pratar på om sig själva så att andra slipper fråga, eller att jag under en natt kunde odla nåt slags självinsikt och inse att ganska få egentligen bryr sig. Det senare är nog faktiskt totalt uteslutet. Å andra sidan, det är faktiskt upp till var och en att stå kvar eller gå. :) Hur som helst var det väldigt trevligt att träffa på de två unga männen, och jag känner att jag borde ta en sväng förbi Arken, inte minst av nostalgiska skäl.

5 kommentarer:

meta sa...

...och om du gör en snabb genusanalys... tror du att du skulle gjort samma reflektion om du varit Hans, lastbilsgubben 45 år?

;)

Fraggelmorsan sa...

känner igen mig! Det är jobbigt efter ett sånt möte med någon, när man efteråt inser: SHIT jag frågade ingenting om honom/henne.... Ibland har jag blivit sugen på att ringa upp personen och fråga: Men du då, vad händer i ditt liv nu då? men det gör jag ju inte.....

ukjent sa...

En røst fra den andre siden da - en av dem som normalt bare står der og hører på... Etterpå tenker jeg oftest "men hallå, hen må jo tro at jeg er helt paralysert - jeg må være den tråkigaste i hele verden..." Men jeg kanskje ikke hadde lyst til å fortelle om noe akkurat da. Jeg kanskje er overlykkelig over at hen faktisk sier noe så det ikke blir en sånn pinsam tystnad. Kan ikke den som vil snakke bare gjøre det, så vi andre kan holde kjeft, også kan vel alle være fornøyde??

Martin sa...

Jag tyckte bara att det var trevligt att du berättade om dig själv! Och välkommen hit någon dag!vityper

Martin sa...

Och "vityper" skulle ha stått i rutan nedanför ...