Det är bara att krypa till korset: i 15 minusgrader är det onda jesus som drar på sig långkallingarna, och så är det med det. Det är tur att jag ser så superball att jag ser ut som en tvättäkta superhjälte i linne, långkallingar och strumpor med flames på. Jag funderar ärligt på att dra på mig glesbygdsblazern (a k a fiberpälsjacka), men det är nog att ta i. Vi får se. Simone tycker att jag ska ha den ikväll, tillsammans med en yxa över axeln. Alltid impar det väl på nån.
Simone är här, och det är alldeles strålande trevligt att träffa henne igen. Hon kom igår, och vi hann med att handla på Gränby centrum (ja, vi fikade på Barista också, så klart), fixa middag, få sällskap av David en kort släng, kolla på Some Like It Hot och till sist julfestavsnittet av The Office. Jag kunde t o m ibland låtsas att jag inte saknade så förbaskat.
Idag ska vi ut och titta på folk och fika, det är de rafflande planerna för dagen. I eftermiddag kommer hon som gör mig tyst, och på kvällen ska vi alla ut och kika på en frejdig irländare. Det kan bli trevligt.
Nu är det dags att dra på sig paltorna (för superhjälteklädseln duger nog faktiskt inte ute bland folk) och titta på det vackra vintervädret. Jag har förresten varit tant idag, och ringt och klagat på bristen på snöröjning på Gropgränd. Jag kunde nästan höra honom skaka på huvudet när jag nämnde adressen, och se honom framför mig när han till kollegorna säger "nån kärring på Öfre slotts tycker tydligen iinte att det är nog snöröjt. Vi skiter i det.". Vi får se.
1 kommentar:
Jag är övertygad om att helvetet (om det nu finns) inte består av eld och hetta utan av isande kyla. Som nu fast värre.
Skicka en kommentar