Jag har tidigare gillat att jobba riktigt jävla mycket. Jag gillar det fortfarande, men inte riktigt lika mycket. Jag gillar jobbet lika mycket, men nu är jag ju nykär, så det tar lite emot att åka bort och vara borta längelänge.
Jag har fört in mitt schema i min iPhone, i iCal och i en helt vanlig fickalmanacka (okej, jag petade in det i min iPhone och synkade den med datorn, och skrev sen in det i almanackan), och en snabb blick på februari ger vid handen att jag har fem helt lediga dagar hemma. Ja, på hela månaden. Men, jag ska inte klaga, hyfsat många av dagarna är så att jag antingen kommer hem tidigt på morgonen (vilket iofs förstör hela den dagen), eller börjar vid 23 (vilket också förstör dagen). Det är tur att jag gillar mitt jobb så sjukt mycket, för annars hade det känts riktigt tungt just nu.
Just nu sitter jag i Malmö och surar en smula. Jag surar inte för att det är snö ute, och mer på gång. Jag surar inte för att jag måste sova borta från den vackra (jösses så snabbt jag vande mig), och jag surar inte för att jag måste sova hela dagen för att köra hela natten. Nej, jag surar för att jag är så förbaskat glömsk. Det är tur att jag ska tillbaka till Södertälje (d v s inte ska ut på en Hollandssväng just nu), för jag måste hem och hämta sladden till min dator. Klumpigt, och det förstör en dag som annars mest hade gått ut på att sova.
På tal om att sova, så borde jag göra det strax.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar