"Min högsta önskan är att få stå brud"

Härom dagen kom jag att tänka på en sak som jag läste över axeln på en person på bussen för ett par månader sen. Det var någon av de otaliga skvallertidningar som finns, och det jag fastnade för var rubriken, som löd något i stil med rubriken på mitt inlägg. Jag reagerade redan då på att det kändes så fattigt. Jag menar, att ens högsta önskan är att få stå brud? Finns det inte andra saker att önska sig? Ett fantastiskt liv, vackra barn, spännande äventyr? Nope, bara hon får gifta sig kanske allt blir bra, vad vet jag?

Det som fick mig att tänka tillbaka på rubriken var en annan sak jag läste över axeln på någon på bussen (ja, jag gör det ganska mycket när jag har tråkigt). Det var en intervju med, eller kanske en artikel om, what's her face ... Linda någonting. Isacsson? Jepp, Linda Isacsson var det. I alla fall, det som fångade min uppmärksamhet var "Nu väntar hon på att [insert mansnamn] ska fria". Va?

Det här är alltså två kvinnor med egna karriärer, och det enda som verkar intressant att meddela omvärlden (eller i alla fall för tidningarna att skriva om), är att de vill gifta sig, fortare än kvickt. Jag blir så uppgiven att vi idag, 2007, inte har kommit längre än så. Att det är helnajs att gifta sig, det vet jag (jag säger inte att en måste gifta sig, bara att jag förstår att folk vill), men att det ska vara det som gör en till en hel människa? Att det krävs att en man friar till en (troligtvis ska han även gå ner på knä, eller kanske be kvinnans far om hennes hand) för att livet ska bli fullständigt, för att vara en riktig kvinna? Nej, det övergår mitt förstånd. Om nu Linda Isacsson nu så gärna vill gifta sig, kan inte hon fria? Eller, varför inte bara komma överrens om att det är dags att gifta sig? Jag kan inte tänka mig hur det skulle kännas att läsa att min partner VÄNTAR på att jag ska fria. Jag skulle bli sjukt stressad, och inte så lite irriterad. Å andra sidan, jag är ju vare sig man eller kändis, så jag vet ju egentligen inget om det där.

Ja just det ja, den som så gärna vill stå brud är Linda Bengtzing. I fall nån nu undrade.

Hur är det egentligen?

Ska tussilago, vitsippor och maskrosor finnas samtidigt? Jag har fått för mig att maskrosorna brukar komma senare, när sommaren liksom kommit igång (d v s efter att träden fått blad och annat tjosan), men jag tror att jag kanske helt enkelt har inbillat mig. Någon som vet?

... och så var det det där med sökord igen

När jag kollar vad folk har sökt på, och hamnat här, funderar jag verkligen över dels vad jag skriver, och dels vad sjutton folk är ute efter. De senaste (förutom de gamla vanliga som jag skrivit om tidigare) är t ex "mycket knulla", "knulla brudar" och "brudar +rakade fittor". Alltså, det är kanske inte konstigt att jag dyker upp som länk på porrblog.se ...

... och ja, jag vet. Genom att skriva det här så får jag väl ännu fler träffar. Som vanligt.

Jag misstänker

att de har förstått ett och annat på skolan.

Jag kommer inte att bli klar innan den utsatta tiden, det går bara inte. Jag är fortfarande för försiktig i min körning, och har inte den jävlaranamma som behövs. Blir det då så att jag får gå ut skolan nu, utan E-kort? Njaej ...

Idag när jag satt och åt lunch kom skrik- och skränläraren (som inte lever upp till sitt namn numera), och ville prata lite. Dels ville han säga att om jag ville kunde jag gå hem, eftersom alla bilar antingen var upptagna eller trasiga, och dels ville han kolla av hur lång tid jag behövde på mig. För vad? undrar kanske du, och det gjorde även jag. Jo, det är nämligen upp till mig att bestämma hur lång tid jag blir kvar på skolan. Borta verkar allt prat om att jag måste sluta snart vara, och i stället sa han att jag får fundera på hur lång tid jag behövde på mig, två veckor? En månad? Jag tror att de kan ha kommit på att hansi är en kassako helt enkelt. Brudfan kommer här med nya fräscha skattepengar, från en helt annan kommun. Klart som sjutton att hon ska vara kvar så länge som hon vill!

Nu är jag sist kvar i klassen, men jg är inte så bekymrad över det. Den näst sista har kört med släp sen innan jul, även om han fick sitt C-kort efter att jag fick mitt. Klar kommer jag att bli, det är säkert. Jag är faktiskt rätt nöjd med mig själv ndå, så här långt. Innan jag brjade på skolan hade jag aldrig suttit i en lastbil, och nu får jag faktiskt köra en. :)

Irriterande

Jag skulle ju bara byta, men nu är allt borta. Någonstans skulle mina ändringar ha sparats, men jag vete sjutton var. Nu är allt borta, och det som är kvar (jepp, saker är kvar fastän allt är borta) är fult. Och fel. Fult och fel.

... och ja, det är bloggen jag pratar om.

Trött, seg och less

Jag skulle kunna skriva om EM:s snyggaste, och hur uppåt väggarna jävla horribelt och bakåtsträvande den utmärkelsen är, eller kanske nämna att jag i veckan körde till Avesta med bil och släp (22 mil allt som allt den dagen, samma ekipage som jag tidigare visat bild på), eller berätta att jag bara har två veckor kvar innan jag blir utkickad, inte helt otroligt UTAN E-behörighet. Men vad sjutton, jag orkar inte skriva något om det. Just nu är det enda jag orkar att kolla på Gilmore girls och sova.

Ja just det, jag har börjat kolla efter jobb, men eftersom jag fortfarande inte vet om jag kommer att ha E-kort, så vet jag inte riktigt vad jag ska skriva i ansökningarna.

The Landlord

Jag hittade en länk i min vän Skrotmagnets helgondagbok. Nu har jag kollat på filmen, och min mascara - som från början var på ögonfransarna, där den ska vara om en nu har sån - är nu i brösthöjd. Enjoy! :)

The Landlord

hansi klagar

Att kliva upp vid den här tiden är verkligen inte roligt. Jag trodde att jag började vänja mig, men det var tydligen bara hittepå. Varje morgon sneglar jag mot bilnycklarna, och tänker "om jag tar bilen kan jag sova en och en halv timme till. Dessutom kan jag komma hem mycket tidigare.". Varje morgon bestämmer jag mig för att vara en bra person, och åka kollektivt. Nästan varje morgon ångrar jag det, eftersom det är kallt på bussen, och folk pratar högt så att det är omöjligt att sova. Dessutom, om det nu går att sova, så vaknar jag ändå med ont i nacken.

Jag tror att det skulle vara lättare att kliva upp så här tidigt om jag faktiskt började tidigt. Nu är det så mycket dötid som känns helt bortkastad (dötid brukar väl vara bortkastad förstås).

Oh well, dags att sluta klaga, och klä på sig i stället.

Why not Coca Cola with ZERO Coca Cola?

Visst, jag har sett den. Jag har sett den på tv, jag har sett den på bio, jag har sett den på apstora reklampelare på stan. Ändå hade jag inte fattat vidden av den idioti Coca Cola visar upp med sin nya Coca Cola ZERO.

Jag har stört mig på reklamen, det har jag visst det. Jag har stört mig på att den är töntig (no surprises there!), stereotyp och bara kass. Det jag inte har varit nog vaken för att se (eftersom jag knappt är vaken när jag inte är i skolan), är att de får GB:s Girlie att framstå som ett under av intelligens och jämställt tänkande.

Enligt Coca Colas hemsida så är Coca Cola ZERO en produkt för män. Jepp, nu ska stora starka karlar fås att dricka lightprodukter , det är det ju annars bara brudar som gör(ni har väl inte glömt att tuffa män äter kött?). Hur ska de då fås att dricka dessa omanliga drycker? Jo, jag vet: vi spelar på könsroller!

Alla vet att män är heterosexuella testosteronstinna dudes som bara tänker på att få hänga med polarna och knulla brudar. De gillar inte att prata, de gillar inte förspel; de gillar att trycka in den, och det är det. Så, för att få män att köpa produkten måste de fås att förstå att den här produkten, just DEN HÄR är det som faktiskt visar att de är inte bara män, utan de manligaste män som finns.

Jag vet att det är old news, (ge mig en dubbel espresso, NU!), men jag säger det ändå: jag är så trött på att allt ska delas upp i "kvinnligt" och "manligt". Visst, jag förstår att reklam för mensskydd riktar sig till främst kvinnor (även om jag tycker att folk i stället borde ta och använda menskopp i stället för att slänga sina pengar på bindor och tamponger, men, to each his own liksom), men allt annat? Varför ska det finnas läsk för män, och en annan för kvinnor? Varför är det bara mammor som sköter omhändertagandet i blöjreklamer?

Jag är dessutom så in i döden trött på att kvinnor och män reduceras till stereotyper. Män gillar snabba bilar, kvinnor gillar shopping. Män gillar att knulla, kvinnor gillar shopping. Och ja just det: gud nåde den som andas något om att män faktiskt kan gilla andra män (annat än i sport- och musiksammanhang förstås, men det är ju annorlunda), och att kvinnor kan gilla andra kvinnor (förutom om det är så att en man får titta på, eller vara med. Då är det okej.). Att det finns män som tar hand om sina (och andras) barn är konstigt, att det finns män som faktiskt kan göra saker för någon utan att förvänta sig en avsugning som tack är bara fel. Fel fel fel. Vore jag man skulle jag nog också lacka ur på stereotyperna. Jag menar, vad ger det för utrymme för en personlighet, om en hela tiden måste tänka på att aldrig visa känslor (annat än i sport- och musiksammanhang förstås, men det är ju annorlunda), att alltid jaga sex, att aldrig få visa sig "kvinnlig". Instängt och fattigt är orden som dyker upp i mitt huvud när jag tänker på det. Å andra sidan, vad vet jag om att vara man? Inte ett smack.

Om du vill beskåda den fantastiska kampanjsidan är det enkelt, du går in på hemsidan, klickar på "kampanjer", et voilá! där är den! Du får hänga med de tuffa grabbarna i Bondi Beach som ger dig råd i allehanda frågor (din date vill att du hänger med på en fest med töntar? Enkelt, var det roligaste grabben där, och hon kommer att älska dig = SEX!), shoppa livsnödvändiga saker som en BH-sax och en mugg med inbyggd fjärrkontroll, och kan göra ditt eget ZERO statement. Vad väntar du på?

Om nån bara kan berätta för mig varför de envisas med att kalla den ZERO i stället för zero, så är jag nöjd. Är det för att de tror att grabbar är för puckade för att kunna läsa gemener?

... och på tal om Iran

så läste jag en sak på The Guardians hemsida: Terry Jones skriver "Call that humiliation?".

... och så var det det där med Iran

Jag måste erkänna det på en gång: jag har alls inte brytt mig om att sätta mig in i allt som händer kring Iran, och deras urananrikning. Det jag tycker är märkligt är att vissa får fria händer att ha både kärnkraft och -vapen, medan andra inte får ha något. Nu kan jag vara helt ute på moppeutflykt, men jag känner så här (här skulle jag kunna säga "min mamma har lärt mig att ... ", problemet är bara att hon faktiskt inte har lärt mig något positivt. Hade det varit "min mamma har lärt mig att alltid klanka ner på andra" hade det varit sant, men inget positivt.): jag tycker att det borde vara rättvist. Antingen ska alla få ha det, och om det vill sig illa bomba resten av världen åt helvete, eller så ska ingen få ha det. Är det inte bättre att se till att de som har sin kärnkraft t ex vet vad de gör? Om länder nu bestämmer sig för att sätta igång något sånt, är det inte prio ett att se till att saker sker säkert? Att säga "ajsing bajsing, nu får ni ta att lägga ner" har väl aldrig hjälpt. Men vad vet jag?

På tal om Iran, så hörde jag två killar på bussen som pratade. Den ena sa att han hade hört någon prata om att Iran varit framstående inom kultur och sånt, och det trodde han inte en sekund på. Dessutom så styrs de "sådär religionskt". Go'vänner, dagens ord är alltså "religionskt".

Till Köping med 24 meter

Idag körde jag ekipaget på bilden, ända till Köping. De gick bra. :)

Motsvarigheten till den vanliga fjortisbrudigheten ("men guuu, hon tror att hon äää så snygg", "men guuu, kolla hennes håååår!", "men guuu, hon äää ju värsta horan, hon ba hånglade med Kalle och micke samma vecka!") är på ett transportgymnasium att klanka ner på andras bilar. Du kan säga vad som helst om dem själva, deras mödrar, deras flickvänner, det spelar ingen roll. Nåde dig däremot om du säger något om deras bilar. Tyvärr kan jag inte tillräckligt mycket för att irritera någon, men jag jobbar på det.

Vissa överraskningar är trista att få

t ex såna som innebär att en ska göra yrkeskompetensprovet idag, utan att ha fått någon förvarning. Det återstår att se om jag är kompetent eller inte.

Jag har tänkt på en sak:

nykteristens motsvarighet till fyllesms torde vara pendlingssms. Aldrig blir jag så sugen på att skicka små textmeddelande till folk som när jag sitter trött och jävlig på bussen, och klockan just har passerat sex. Som tur är kan jag hejda mig.

Det finns nackdelar med att vara kort och tjock. Dels är det inte så snyggt, och dels är det svårt att hitta kläder som passar bra. Jag har t ex det problemet att jag lätt skapar ett grustag i soffan genom att först gå utomhus med uppvikta byxben och sen sätta mig i med fötterna uppdragna i soffan.

Idag när jag kom hem från skolan kände jag att jag luktade gammal äcklig fimp. Jag visste att jag inte hängt med en enda rökare på hela dagen, inte ens på bussen (mest för att jag tog bilen idag), så jag fattade inte varifrån det kom. Jag gick och duschade och hoppades på att lukten skulle försvinna (jag antog att den satt i mitt hår), men det gjorde den inte. Att sitta och känna äckellukt sådär utan att förstå varifrån den kommer är grymt frustrerande, och gör det svårt att koncentrera sig på annat.

Ja, ni smarta människor har räknat ut det redan. Jag kom på att jag fortfarande gick runt med grus i byxbenen (vad ska jag kalla det egentligen? I uppvikningen?), och bland allt grus hittade jag den: en stinkande fimp. Så går det när en går på en skola där alla röker och slänger läbbiga fimpar överallt.

Så, ytterligare en nackdel med att vara kort och tjock: en kan gå runt och lukta apa utan att veta vad en ska göra åt det.

Idag körde jag lastbil med släp i 50. :) Släp är inte så trixigt alls framåt, det gäller bara att hålla ut ordentligt. Bakåt däremot, det är ingen dans på rosor. Nu kan jag backa rakt, men jag kan banne mig inte göra en sidoförflyttning. Igår när jag började med det höll jag helt på att tappa modet, Inget gick som det skulle, och det enda som hände var att jag höll på att knyta ihop hela ekipaget. Idag hann jag bara testa en gång, och det gick åt skogen. Jag hoppas att det sätter sig någon dag, jag är ju som sagt rätt stressad som det är. Visst, det borde räcka med de veckor jag har kvar, men kanske inte för en sån som jag. Vi får se.

I övrigt kan jag berätta att jag idag för första gången körde lastbil utan närvarande lärare. Jag skjutsade vaktmästaren och en massa whiteboardtavlor till de lokaler skolan ska flytta till. Det var inte långt, men det var rätt spännande att köra på egen hand.

Glada nyheter

... eller snarare, en uppdatering:

läraren med de dåliga skämten har slutat med dem. Ja, han skämtar fortfarande, men nu är det mest kiss- och bajshumor, och det stör mig inte. Alltså, han verkar ha lagt rasistskämten på hyllan (åtminstone när jag är i närheten). Jag tror att han kan ha tänkt till, eller så orkar han inte med tjafs. Either way, jag slipper höra dem.

Jag har sju veckor kvar

Måtte det gå bättre än tidigare, annars står jag där utan E-kort. Jag är inte hundra på att jag skulle gilla det.

Back in black

De som har känt mig ett tag vet att jag förr eller senare alltid färgar mitt hår svart. Jag kan prata hur mycket som helst om att jag ska sluta färga det, att det är så jobbigt att färga utväxten, att färgen tvättas ur så snabbt ... det spelar ingen roll: förr eller senare blir det svart i alla fall. Som nu.

(Och innan nån bashar min hjälmfrisyr: jag färgade det igår, och har inte hunnit fixa till det än. Bear with me, om nn veck är det snyggt. Tror jag.)