Att kliva upp vid den här tiden är verkligen inte roligt. Jag trodde att jag började vänja mig, men det var tydligen bara hittepå. Varje morgon sneglar jag mot bilnycklarna, och tänker "om jag tar bilen kan jag sova en och en halv timme till. Dessutom kan jag komma hem mycket tidigare.". Varje morgon bestämmer jag mig för att vara en bra person, och åka kollektivt. Nästan varje morgon ångrar jag det, eftersom det är kallt på bussen, och folk pratar högt så att det är omöjligt att sova. Dessutom, om det nu går att sova, så vaknar jag ändå med ont i nacken.
Jag tror att det skulle vara lättare att kliva upp så här tidigt om jag faktiskt började tidigt. Nu är det så mycket dötid som känns helt bortkastad (dötid brukar väl vara bortkastad förstås).
Oh well, dags att sluta klaga, och klä på sig i stället.
Jag tror att det skulle vara lättare att kliva upp så här tidigt om jag faktiskt började tidigt. Nu är det så mycket dötid som känns helt bortkastad (dötid brukar väl vara bortkastad förstås).
Oh well, dags att sluta klaga, och klä på sig i stället.
1 kommentar:
Hej Mansi!
Att behöva kliva upp tidigt är ett gissel som jag och fler med mig försöker förbjuda. Det kan ta ett tag, men inom ett år eller två kommer INGEN att få gå upp innan 11. TOTALFÖRBUD mot att lämna sängen innan detta klockslag. Erumepåren?
Skicka en kommentar