Tänk dig ett barn, kanske två och ett halvt - tre år gammal. Han står vid staketet när lastbilen backar in vid hans förskola. Han blir glad, så glad att han börjar peka och tjoa "lastbil!". Efter en stund, när ingen riktigt lägger märke till honom, pekar han ännu mer, och tjoar ännu högre. Efter en stund börjar han hoppa på stället upp och ner, inte helt olikt en studsboll, och skriker "lassbilassbilassbilassbilassbilassbi!" så högt det bara går. Tänk dig sen att samma barn, efter att ha hoppat sig svettig, tvärt sätter sig på rumpan, och sen faller bakåt med utsträckta armar och suckar "lastbiiiiil". Då vet du hur jag hade det igår. Barn är skumma, det är bara att erkänna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Blev du inte skiträdd? Det skulle jag ha blivit. Låst dörrar och vevat upp fönster. Barn är inte bara skumma - de är farliga.
Skicka en kommentar