Första dagen

Första dagen. Jag knallar in på skolan, och vad är det första jag ser? En snubbe med storsnusen Sivert, och en tröja med en svensk flagga. Nästa då? Sönderblekt brud med svensk flagga. Snubbe med sydstatsflagga. Snubbe med texten ”Sverige” på jackan. Oh shit, jag har hamnat i redneck country, snart kommer väl nån och ska utmana mig på banjoduell också?

Väl inne i klassrummet märker jag att jag har hamnat bland folk som inte ser ut som resten av skolan. Det är killar med kritvita gympadojor och superstajlad frisyr, killar med vanliga jeans (alltså, de är inte fläckiga av snus/olja/damm/allt på samma gång), och en och annan tjej (två närmare bestämt). Alltså, om jag bara kommer ihåg att blunda och hålla för öronen så snart vi lämnat klassrummet så kommer jag nog att klara mig utan att få en hjärnblödning.

Den ena tjejen pratar rätt mycket med mig. Det är trevligt att ha nån att prata med, även om vi kanske inte har jävligt mycket gemensamt. Dock tror jag, att om jag ska fortsätta prata med henne så måste hon lära sig att jag faktiskt inte tycker att jag är sämre bara för att jag har fitta. Faktiskt. Jag tycker inte att hon är sämre heller, och jag tycker inte att hon borde känna så. Hon frågar om vi skulle behöva byta däck. När läraren mumlar nåt om att det ska inte behövas, kör hon in armbågen i sidan på mig, och säger lite sött konspiratoriskt: ”Så bra, då slipper vi fruntimmer det!” Ja, för alla vet att däck, det byter en med kuken.


Förresten, ser jag verkligen ut som någon som vill bli kallad fruntimmer? Jag hoppas verkligen inte det.