i säg ... tre låtar? så skulle de alla vara av Emil Jensen. Han lyckas som ingen annan att uttrycka det där som är fint, som gör så jävla ont och som är så ofattbart.
Under en period i somras passade den här allra bäst
och jag tror inte att kommentarer är så där vansinnigt nödvändiga.
Även den här
kändes löjligt passande. Allt som var fint och bra undflydde mig, och det kändes som att så fort jag kände att något var bra, så gick det åt skogen.
Sist men inte minst så har vi ju den här
som på pricken beskriver den där känslan av förundran en kan känna över att någon som är vacker och fantastisk, faktiskt vill ha en. Så, har du en känsla av något, för någon, så kan Emil Jensen sätta ord på det.
På tal om att sätta ord på saker (och Emil Jensen): läs Så minns vi 2011. Det är dagens tips, från mig till dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar