Jag har haft en fullkomligt strålande helg. Vingligheten är så gott som borta, kanske tack vare de övningar jag har gjort, som inte är helt olika de labyrintspel i trä många roat sig med som barn. Tydligen går övningen ut på att förflytta kristallerna genom båggången. Det verkar som att det har hjälpt, eller så är det helt enkelt så att min kropp tyckte sig vara färdigvinglad för ett tag.
Jag måste erkänna att jag börjar bli lite nervös för att jobba. Det kommer att vara en massa nytt, och jag har ingen aning om hur saker funkar. Så, jag är nervös, men mest är jag alldeles till mig. Jag har klättrat på väggarna (vilket skulle kunna förklara lite av yrseln ...) den senaste tiden, och jag längtar så efter att äntligen få jobba igen!
Att ha en kropp jag kan lita på är rätt härligt. Förresten så ska jag se Dylan Moran imorgon. Det är också härligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar