Jag vimsar nog mest

Imorgon bitti (tidigt tidigt) ska jag jobba igen. Jag ser fram emot att åka till Holland igen, det var löjligt länge sen nu. Det ska bli spännande att se om alla vägbyggen är kvar, eller om några är avslutade. Jag längtar till att få köra på färjan, och veta att jag är på väg. Jag längtar efter att köra av färjan, och dundra ner mot Holland mitt i natten när det bara är andra lastbilar ute. Jag ser fram emot att sova i bilen, det är lite som att sova i en väldigt ombonad koja.

Nu när klockan är ganska mycket så borde jag kanske redan vara klar att åka till Södertälje (jag sover där i natt, det är så fasansfullt trist att kliva upp löjligt tidigt när det är blött och kallt), men det är jag inte. Jag har tvätt på tork, jag har inte handlat, och jag har inte lagat mat. Vad har jag då gjort? Tja ... jo, jag och David har köpt en present till Lena (måhända en väldigt trist en, men praktisk), det är väl egentligen det enda halvvettiga.

I övrigt har jag mest vimsat omkring och varit märkligt frånvarande. Jag glömde att lägga in tvättbollen med tvättmedel i maskinen, jag glömde att slå på fläkten i torkrummet, jag plockade fram mjölk till kaffet men glömde den framme eftersom jag inte ens kom ihåg att slå på kaffe ... Men det är okej. Det gick att stoppa maskinen, kläderna kommer att hinna torka ändå, och jag klarar mig utan kaffe en liten stund till. Jag går mest runt och ler. Det är nog bra att jag ska jobba och koncentrera mig på annat ett tag. Ja, jag ser fram emot att jobba (som sjutton faktiskt!) men för en gångs skull skulle jag faktiskt inte ha jättemycket emot en kortare tur. Å andra sidan, det finns tid att träffas sen.

Jag vill nog faktiskt mest upplysa dig om att jag är glad.