Det verkar som vanligt vara en övervikt åt chokladhållet

... och jag drabbades för ett tag sen av total hjärnsläpp. "I den här brukar jag göra dubbel sats" sa jag till mig själv, och dängde i smeten i den hyfsat stora formen. Nu, när den har varit inne länge (och med länge menar jag dubbel tid) har jag kommit på att jag inte alls brukar göra dubbel sats i den. Enkelt räcker långt och väl. Nu återstår att se om kakjäveln någonsin blir klar.

Till de som oroar sig: var bara lugna, jag har inte gjort nåt monsterbak alls. I år har jag faktiskt t o m ett ganska spartanskt kakbord (nej, inte bara spartanskt för att vara gjort av mig, utan verkligen spartanskt). Jag tänkte i stället ägna mig åt att umgås med vilka det nu blir som kommer. Fast, först borde jag röja väg mellan vardagsrummet och köket så att det går att ta sig fram.

Något har hänt

Jag är ju en kvinna som bitvis fått Ior att verka vara en glad gamäng, nära till skratt och glada upptåg, men nu har något hänt. Jag är gladare än jag varit på ... jag vet inte hur länge. Jag har en mycket mer positiv inställning till i stort sett allt, jag är inte alls lika lättretat och -stressad som jag var för bara ett halvår sen. Något har hänt, och jag tror att det är bra. Åtminstone känns det jävligt bra, och om magkänslan säger "yes!", varför inte lita på den då?

Nu vet jag

varför jag brukar överlåta bullbak på andra: det är så förbannat tråkigt. Dessutom, genom att dansa och sjunga under tiden (för att göra det en smula roligare) tvingade jag dem till att bli fula. Så, fulbullar är bakade. Eftersom det doftar (skulle somliga säga, andra - som jag - skulle säga "stinker") bullar i hela lägenheten har jag ingen lust att smaka på dem heller. Så, det kan var så illa att de inte bara är fula, utan även äckliga också. Å andra sidan, risken för det är inte överhängande, faktiskt.

Idag

fikade jag med världens bästa Lisa. Utan henne skulle mitt liv vara sjukt tomt och tråkigt. Ingen kan som Lisa få mitt humör att gå från nattsvart till soligt på två röda, och ingen får mig att skratta lika rått och hjärtligt åt allt och inget. Det här låter som en kärleksförklaring, och det är nog faktiskt vad det är också (men inte på ett "kom så ska vi hångla"-sätt).

Att det ska vara så svårt att berätta för folk att en tycker om dem? Jag får öva, starting from snart.

Well I'll be damned!

Ser du vad jag ser? Nej, jag menar inte att sökningarna på "negerfitta" aaaaaaaldrig tar slut (vad i helvete är det med folk egentligen?), utan det jag markerat. Ser du, någon har faktiskt sökt på "flatsex"! Inte tjejsex, utan flatsex! Yay for that!

En till grej bara:

Jag blir glad av Miss Li. Riktigt ruskigt glad faktiskt.

Jag har förresten världens bästa jobb. Jag får köra stora saker, jag får muskler, och jag får lön. Vad mer kan en kvinna begära?

Ajdå, det har jag glömt

I fredags var jag på fest, och inte vilken fest som helst: det var fest med klassen från Västerås. Ni som känner mig säger kanske "WTF? Är brudjäveln helt jävla bäng, hon hatade ju att gå där?" och svaret på det är nog "ja, det kan stämma, för det gjorde hon". Men vafan, det kunde ju vara kul att träffa några av dem i alla fall tänkte jag, och tog mig dit. Det visade sig att jag hade rätt, och med nåt undantag var det bara folk jag faktiskt tycker om där (nej Joel, undantaget var inte du).

Jag har dock ett litet problem som uppstår varje gång jag är på fest: jag bara MÅSTE trycka upp brösten i ansiktet på någon. Jag vet inte vad det är för fel på mig, men mina tuttar få ett eget liv så fort det vankas fest. Det är för jävligt. Dessutom skrämmer det folk. ;)

Den YouTubevideo som gått varmast hos mig den här veckan är ingen cool ny låt. Nej, i stället är det Something's Gotten Hold of My Heart med Gene Pitney. Jag har lyssnat på den från och till i flera år, men då oftast med Marc Almond (också). Den här versionen sliter tag i hjärtat och kramar det på allt som finns kvar. Jag fullkomligen älskar desperationen i hans röst, och jag blir alldeles tagen. Skittöntigt, jag vet. Det gör det icke desto mindre sant är jag rädd.

När jag får lön ska jag köpa skivor

Nej, kanske inte för hela lönen (töntigt nog så har jag räkningar även denna månad), men några stycken i alla fall. Högst på listan står Miss Lis "Late Night Heartbroken Blues" och Sara Rumars "Why? Because. When? Now.".

Jag har gett efter, jag har trillat dit

Ja, nu är även jag fast i Facebookträsket.

Dagena favoritlåt

"Off on You" med Sara Rumar.

Ibland är jag som Björn Ranelid

Det är sant, tyvärr. Jag kan prata och prata om min egen förträfflighet hur länge som helst, och trots att jag ser att mitt sällskap helst av allt vill fly, eller i alla fall säga åt mig att hålla käften, kan jag inte sluta. Skillnaden mellan mig och Björta är väl att jag har insikten som säger mig att jag borde sluta, medan hans inre spärr är bortplockad sen länge.

Bostonbiljetter bokade och betalda. Yay!

Jag antar

att ingen med god smak och humor av den rätta sorten (ja, det är jag som avgör det. Så klart.) har missat att Klungan har gett sig ut på turné med Riksteatern? Har du det kan du numera se dig som upplyst, och som alla upplysta personer gör så bokar du biljett på studs, eller hur? Jag tänkte väl det. :)

Hur kommer det sig

att vissa uppfattar allt som inviter?

"Hon ler, hon vill ha mig."
"Hon tittar hit, hon vill ha mig."
"Hon pratar med mig, hon vill ha mig."
"Hon svarar på tilltal, hon vill defintivt ha mig."
"Hon måste åka hit för att det är hennes jobb, hon vill ha mig."
"Hon snäser åt mig, oh god vad hon vill ha mig."
"Hon svarar inte på tilltal, hon vill ha mig."
"Hon säger åt mig att tagga ner, oh yes, hon vill ha mig."
"Hon säger åt mig att hålla käften. Ja, du har rätt, hon vill ha mig."
"Hon kör pallyften rätt på smalbenet på mig, jävlar vad hon vill ha mig."
"Hon kör pallyften på smalbenet på mig igen, knuffar mig ner från kajen och gör ett fribrottningshopp och landar med armbågen i mellangärdet på mig så jag svimmar. Det är nästan plågsamt som den bruden vill ha mig. Hon kan inte få nog, det märks."

Att som heterosexuell man ha en lastbils(förar)fetisch kan säkert inte vara lätt, men det betyder inte att jag ska ställa upp på en dejt för det.

Nu är det synd om hanseman, bara så att du vet. Jag har ont i huvudet, jag är tjock i halsen, och täppt i näsan. Dessutom är jag alldeles varm och röd om kinderna, och jag kan knappt ha kläder på mig för att allt skaver mot huden.

Men vafan, jag ska inte klaga. Jag har varit i Linköping i helgen, och haft det hur fint och kalas som helst, även om jag fick bita mig läppen mången gång för att inte asgarva åt östgötskan. Dessutom lyssnar jag på Miss Li, och det gör nog vem som helst lite gladare (kanske inte att JAG lyssnar på henne, men att lyssna på henne själv), såvida en gillar henne förstås. Annars kan det ju bli precis tvärtom.

Note to self:

att slösurfa under tiden en borstar tänderna är inte alltid fel. Fel blir det dock när en måste nysa. Min skärm är prickig, och min pekplatta är helt knottrig av tandkrämsrester. Illa.

Nu ska jag packa, för om några timmar ska jag ta tåget till Linköping. Så det så.

Snart fyller jag år

snart och snart, om mindre än en månad i alla fall. Jag funderar på om jag som vanligt ska bjuda in folk på kalas, eller om jag helt enkelt bara struntar i det. Å andra sidan, om jag struntar i det kommer folk att glömma att jag fyller år, och då kommer ingen säga grattis, och då kommer jag att gå runt och vara grumpy hela dagen (ja, jag älskar att fylla år). Dssutom, om jag inte bjuder in till kalas så kommer jag heller inte att få några presanger (för så heter det), och det vore ju alltför tråkigt. Folk kan säga "o nej, jag vill inte ha några presenter inte" hur mycket de vill, jag kommer dock aldrig att säga det. Det behöver inte vara stort sett fancy, bara det är inslaget. ;)

Äh, det får bli kalas helt enkelt. Tror jag. Jag får se om jag hinner att baka.

Måndagen den här veckan tillbringades till stor del drickande hejdlösa mängder kaffe och slösurfande, båda sakerna på Barista. Jga tror att jag ska göra det till en måndagstradition, det var heltrevligt att sitta där och kolla på folk, smyglyssna på arbetsintervjuer som gjordes vid bordet bredvid, samt småprata med främlingar. På måndag kommer jag nog med största sannolikhet att befinna mig där igen med andra ord. Bara så att du vet.

... och så lite mer sex när jag ändå är igång

Återigen kommer jag att ställa frågor som börjar med "hur kommer det sig att [...]?", och idag lyder frågorna som följer: Hur kommer det sig att de som på t ex Qruiser betecknar sig som "par", och söker en tredje part att sexa loss med, i stort sett uteslutande består av en man och en kvinna? Hur kommer det sig att det i stort sett uteslutande (jag skulle kunna skriva "alltid", men det finns säkert nåt undantag) är en till kvinna som eftersöks?

Nej, fram för samkönade par som söker en tredjepart av samma eller annat kön, och olikkönade par som söker en extra kille.

Okej, jag är mest trött på heteronormativiteten som råder tamejfan överallt, och som säger att så fort det är ett "par" så är det en man och en kvinna. Jag är även trött på normen som säger att i ett sånt par måste en tredje part uteslutande vara en kvinna, för annars blir ju killen böööög. Det går ju bara inte, eller hur?

Det här med sex

Rätt många gånger har jag funderat över hur det kommer sig att samkönat sex mellan killar populärt kallas "bögsex", medan samkönat sex mellan tjejer benämns som "tjejsex". Jag vet inte om det är jag som är ute och svirar helt knepigt, men jag tycker att "bögsex" låter ... råare, än "tjejsex". Bögsex är pang på rödbetan, tjejsex är mjukt och vackert i softat motljus. Varför pratas det inte om "killsex" och "flatsex"? I männens fall riktas uppmärksamheten mot deras sexualitet: "de är böööögar, det vet man ju vad de håller på med", och i kvinnornas fall mot deras biologiska kön: "tja, två tjejer som håller på att pilla på varandra, det är ju gulligt (men inte på riktigt)". Så, bögarna är i första hand bögar, och flatorna är i första hand kvinnor. Har jag uppfattat det rätt då?

Kan det här kanske, och nu vet jag att jag kanske är ute på djupt vatten, ha att göra med att samhällets (alltså vår) syn på sex skiljer sig åt beroende på vilket kön som är inblandat? Jag menar, alla vet ju att män bara vill trycka in den, medan kvinnor kan nöja sig med att kramas. Skulle det pratas om "flatsex" skulle det ju kunna verkar som att kvinnor faktiskt på allvar kan ha sex med varandra, utan en karl inblandad, och skulle det pratas om "killsex" ... ja, då låter det ju genast mjukare (och vi vet att killar inte är mjuka).

[Ja, jag vet: jag lägger in mina egna värderingar i tamejfan vartenda ord jag skriver. Jag hävdar inte att jag skriver S A N N I N G E N, jag skriver om det jag själv tycker mig se/höra/förstå. Frågor på det?]

Idag har jag packat ner mössa. Det finns ingen anledning att glida runt i -23 utan.

Nyklippt och lite svår

Visst fanken

Igår gick jag runt hela dagen och tänkte "gosh vad skönt, den här butiken kommer jag i alla fall inte behöva åka till mer", men tji fick jag. Jag fick min anställning förlängd med två veckor, och eftersom jag trivs ruskigt bra med den kunde jag inte annat än att tacka ja. Jag hoppas bara att jag inte helt har sumpat mina chanser med det andra jag hade på gång. Jag spelar i alla fall med öppna kort. Vi får se hur det blir.

Bit ihop

Det onda går över.