fredag, september 03, 2010

hansi på krigsstigen

Igår var saker ganska bra större delen av dagen. Jag tvättade från kl 06 till 14, och gjorde så fint så fint. Jag åt lunch med Håkan, och plockade ihop det jag behöver för ett par dagar borta. På kvällen skulle jag och Siri se Soran Ismail på Boulevardteatern, och för att få det att gå så smidigt som möjligt så ställde jag min bil på pendlingsparkeringen vid Farsta strand, och så tog vi Siris bil in till stan. Allt var fortfarande frid och fröjd, ända fram till vi kom tillbaka till parkeringen. Då har alltså något jävla ollonhuve fått för sig att bända i rutan till bakdörren på passagerarsidan, paja hela den (och sprida glas i hela jävla bilen), samt sno det som låg i baksätet. Ja, jag vet, jag borde veta bättre. Aldrig aldrig aldrig lämna nåt i bilen, jag vet. Men kom igen, en stor kasse med ren tvätt? Det jobbiga var ju att jag faktiskt hade tänkt att skyffla över den till Siri på en gång, men så kom hon där med sitt fantastiska leende och strålande ögon, och vips! så hade jag glömt bort det.

Ja, så nu sitter jag här med en bil med plastad ruta, en bil som det inte går att låsa eftersom så fort det blåser en liten smula så går larmet. Strax ska jag utnyttja min flickväns godhet, och få skjuts tillbaka efter att jag har lämnat in bilen på verkstad. Allt känns ganska mycket piss och pannkaka, inte minst för att min plan för dagen var att sova, handla och laga mat, eftersom jag ska jobba i natt. Jag blir så jävla trött.

1 kommentar:

Maggan C sa...

Finns bara en sak att säga: PAAN FISS!!! (uttryck myntat av min son i en typisk selfägning när han var riktig genomförbannad)