men kom inte och prata om det med mig, när det du har snarare närmar sig himmelska höjder.
Härom dagen pratade jag med en annan chaufför om lite allt möjligt. Jag nämnde att jag i december och januari hade varit totalt sänkt, och att det successivt hade gått bättre och bättre sen dess. Jag förklarade att skälet till att jag hade mått dåligt var att min syster gått bort, och att hon dessutom själv var orsaken till det. Han frågade hur det kändes när någon närstående tar livet av sig, och jag sa som det var, att jag hade känt mig helt värdelös.
-Jag känner igen det där.
-Jaha?
-Ja, min syster ... hon skulle fyllt 38 nu tror jag ... I alla fall, för ett tag sen berättade hon att hon är lesbisk.
Ja, du ser rätt. Han jämförde alltså en död syster med en syster som kanske t o m är lyckligare än någonsin. Han fortsatte med att berätta att han fortfarande inte hade träffat hennes ... eh ...
-Flickvän?
-Va, är det så man säger?
-Tja, men bor de ihop så är de ju sambos, är de gifta så är hon ju hennes fru.
-Jaha. Jaja.
-Okej, men du har inte träffat hennes flickvän?
-Nja, det är nog en pojkvän.
-Sa du inte att hon var lesbisk?
-Jo, men farsan har träffat henne, och det är nog hon som är mannen i förhållandet.
Ja, för i alla förhållanden finns det en man och en kvinna, det bara är så. Han känner faktiskt ett par såna där homosexuella, och det är tydligt där vem som är man och vem som är kvinna.
-Ja, så vet jag inte vad jag ska säga till henne heller.
-Måste du säga så mycket alls? Kan du inte bara vara glad för hennes skull? Hon är förhoppningsvis jättelycklig nu, och det borde du också vara för hennes skull.
-Hur blir det nu med familj då?
-Hur menar du?
-Ja, nu kommer hon ju aldrig att kunna skaffa familj. En riktig familj. Jag känner mig så dum som inte fattade tidigare. Ja, som du sa, värdelös. Jag borde ha fattat, hon har alltid varit lite konstig.
Ärligt talat, jag blev gråtfärdig. Här står en man, som har en syster som i vuxen ålder upptäckt, eller kanske först nu vågat erkänna för sig själv och andra, att hon är lesbisk. Kanske är hon fantastiskt lycklig över att ha hittat någon hon älskar, kanske är hon lite rädd för familjens reaktion. Hur som helst, hon lever! Hon lever, och har all chans i världen att bli lycklig med den kvinna hon har träffat. Hur ända in i helvete jävla dum måste inte en person vara, som jämför en systers självmord med att komma ut som lesbisk? En sån person förtjänar faktiskt inga syskon.
7 kommentarer:
Hur menar du nu? "En sån person förtjänar inga syskon"? Ska systern dö? Eller han? Själv tycker jag nog att han om någon ska ha en lesbisk syster så att han lär sig att det inte är nått konstigt. Visst, det kan ta tid men är det bättre att leva utan att nånsin träffa personer som är annorlunda än man själv?
Att få det jag skrev till att betyda att antingen han eller systern borde dö, är att övertolka något alldeles brutalt, i alla fall i mina ögon. Jag menar just det jag skrev: jag tycker inte att en person som jämför en lesbisk syster med en död syster förtjänar syskon. Om en inte förstår att uppskatta det en har, utan snarare tar avstånd från det, tycker jag inte att en ... tja, "förtjänar" är det enda ord jag kommer på, att ha en syster. Givetvis menar jag på intet sätt att systerprivilegiet ska dras tillbaka, det vore ju absurt.
Givetvis är det bra att träffa och leva med folk som inte tycker och tänker som en själv, men jag håller inte helt med dig i att han om någon ska ha en lesbisk syster. Jag vete sjutton om jag tycker att det är okej att hans syster, även om det kanske är övergående, ska behöva känna att hennes sätt att leva sitt liv är jämförbart med att avsluta det. Visst, det är mycket möjligt att han kommer till insikt om att hans syster fortfarande är samma person, men till vilket pris för systern?
Jisses.
Stackars hans syster som har en sån inskränkt bror.
*pepp* till dig (här är en påse att ta ur också när du behöver:
*pepp* *pepp* *pepp* *pepp* *pepp*)
Jag läste just en artikel om att det har tagits fram en ny typ av hålspetsammunition för att lösa problemet med den här typen av inskränkthet. Troligtvis kommer den att börja testas i liten skala här i Sverige redan i höst, under förutsättning att den godkänns av rikspolisstyrelsen.
Om vi har tur kan det ske en märkbar förbättring redan till jul. :)
Det är märkligt hur vissa människor är funtade. Inte lika märkligt som tragiskt. Man blir arg och ledsen av sådana personer! I'm with you, Hansi!
"Jag läste just en artikel om att det har tagits fram en ny typ av hålspetsammunition för att lösa problemet med den här typen av inskränkthet."
Måste nog säga att detta var höjden av inskränkhet. Inte ens du är värd en hålspetskula. Jag tror att t o m du kan hjälpas med upplysning och lärande att alla inte är lika.
Wow, är det inte en otroligt lyckosam tillfällighet att två helt olika personer som båda kallar sig Anonym har valt att göra detta till ett forum för fritt intellektuellt utbyte?
Tänk vilken otur det hade varit om de inte funnit varandra här bland kommentarerna på Hansis blogg. Hoppas att de blir lyckliga tillsammans, och kanske skaffar små söta perceptiva barn. :)
Skicka en kommentar