"Hejsan raring!"

Jag gillar ordet raring. Det ger en varm känsla i magen när folk jag gillar hälsar mig med "hejsan raring". Idag upptäckte jag att den känslan är i allra högsta grad villkorad. Säger min vän Karin det blir jag glad,men säger t ex sura truckgubben (som höhöhöande pratade om sin penis för nån månad sen) det, så blir jag mest ... jag vet inte, inte glad.

När mina vänner och bekanta säger det är det en smeksam hälsning, när andra säger det blir det mer som en klapp på huvudet och ett "lilla stumpan". Kanske är jag överkänslig.