Nu har jag pendlat en och en halv vecka (jag vet, det är inte mycket) och jag har börjat lägga märke till en del saker. Folk som har åkt buss, eller suttit i samma klassrum som jag brukar snabbt lägga märke till att jag är en vanemänniska av stora mått. Jag sitter alltid på samma plats, och jag tänker inte ens på det.
Samma sak verkar gälla pendlare. Varje morgon när jag kliver på åttan sätter jag mig på platsen närmats bakom de fyra säten som är ställda mittemot varandra (men åker jag någon annan tid på dygnet sätter jag mig vid fyrasätena). Nästa hållplats kliver det på en man som tvekar mellan första sätesparet efter barnvagnsutrymmet, och paret efter det. Han beslutar sig för paret efter (och ja, detta gör han varje morgon). Hållplatsen efter kliver det på en kvinna som sitter på handikappsätet på höger sida, och så håller det på. Folk kliver på, och jag vet var de ska sätta sig redan innan. Folk har sina bestämda platser, och det får mig att fundera på om jag egentligen snott någon annans plats. Som alla vet går det ju inte att studera ett system utan att själv påverka det, så jag kommer aldrig att få veta.
Samma sak verkar gälla pendlare. Varje morgon när jag kliver på åttan sätter jag mig på platsen närmats bakom de fyra säten som är ställda mittemot varandra (men åker jag någon annan tid på dygnet sätter jag mig vid fyrasätena). Nästa hållplats kliver det på en man som tvekar mellan första sätesparet efter barnvagnsutrymmet, och paret efter det. Han beslutar sig för paret efter (och ja, detta gör han varje morgon). Hållplatsen efter kliver det på en kvinna som sitter på handikappsätet på höger sida, och så håller det på. Folk kliver på, och jag vet var de ska sätta sig redan innan. Folk har sina bestämda platser, och det får mig att fundera på om jag egentligen snott någon annans plats. Som alla vet går det ju inte att studera ett system utan att själv påverka det, så jag kommer aldrig att få veta.
