fredag, februari 27, 2009

Ibland kan en konversation ta en oväntad vändning

- ... ja, och så kom han där i lastbilen, och så dök det bara upp en BMW mitt framför honom, pang sa det.
- BMW? Utlänning eller bög?
- Va?
- Ja, det är ju bara utlänningar och bögar som kör BMW.
- Jag skulle gärna ta lite kuk i röven om jag fick köra BMW.

Jag leker visst fint!

Om en tar mitt uppförande under förra turen som intäkt för mitt beteende i allmänhet vore det lätt att ringa mig och säga "hansi, du leker inte så fint med andra, eller hur?". Dock vore det inte med sanningen överensstämmande. Däremot är det sant att jag inte leker bra med vissa, t ex om dessa vissa använder ord som "svartskalle" för att beskriva folk, och som dessutom på intet sätt kan inse att ordet alls inte är värdeneutralt. Vidare har jag svårt att leka fint med folk som säger "jaha, och då tänkte de 'fan vad bra med en tjej', och så anställde de dig. Det var väl inga andra tjejer som sökte?", utan att förstå att det kan uppfattas som nedlåtande.

tisdag, februari 24, 2009

Torsvik igen

Nu sitter jag, min vana trogen, i Torsvik och väntar på att min rast ska ta slut. Jag har tappat bort mina (slipade) solglasögon, och det gör ont i ögonen när solen blänker i våt körbana. Men nej, jag klagar inte. Det är vår i luften, och jag kommer att få helg hemma den här veckan.

Igår, idag, i morgon

Igår var jag i Malmö hela dagen, och fick grymt mycket gjort på kort tid: jag handlade förnödenheter (skivor, datorladdare till bilen, filmer, keso, trosor, strumpor och t-shirts), fikade och fick hänga med storasyster. Det var en strålande dag, och jag hoppas att jag kommer att få fler såna.

Idag var jag i Oskarshamn och lossade i blötsnö. Mina handskar är fortfarande så våta att det plaskar när jag släpper dem i golvet, och jag vete sjutton om de kommer att torka till i morgon.

I morgon åker jag första vändan av tre till Malmö, den här veckan. Det blir nog bra.

måndag, februari 23, 2009

Det jag saknar

just nu är kroppskontakt. Det är den stora (i stort sett den enda faktiskt) nackdelen med mitt jobb: jag får ingen kroppskontakt (av det slag som är önskvärt, d v s en klapp på axeln, en hand på armen från den jag pratar med, en kram). Jag saknar det jättemycket. Jag kan ju inte påstå att jag i mitt förra jobb fick mycket av den varan, men skillnaden var att jag var hemma varje dag, och att jag träffade folk mest hela tiden.

Jag ska inte klaga, men som sagt, jag saknar det.

torsdag, februari 19, 2009

Sådärja

Nu är det dags att strippa av sig paltorna, slänga sig i duschen och sen lägga sig i sängen med en god bok (i mitt fall är det Motormännens vägatlas över Europa, eftersom jag ska försöka kolla ut smidigaste vägen mellan Zwolle och Eschweiler).

F ö hade jag nyss god lust att sätta en gaffel i nacken på en holländare.
- Scania?
- Ja?
- You drive Scania?
- Yep?
- Scaaaaaniaaaaaa!, halvskrek han, och gjorde krokodilrörelser mot Scaniamärket tvärs över mitt bröst (ja, mina bröst). En gaffel i nacken hade suttit så inåthelvete fint, tyvärr var det här på väg till restaurangen, så jag hade ingen i lager. Jag borde börja ha en i fickan.

Jag har aldrig varit i Oskarshamn

Fifan vad jag kommer att lukta chaffis när nästa veckas pass är avklarade.

söndag, februari 15, 2009

Malmö


Flurigt hår i hamnen.

Jag tror

att våren är på väg. Åtminstone är det vad jag hoppas på.

lördag, februari 14, 2009

I natt jag drömde

Jag har drömt så ypperligt bisarrt i natt. En kvinna som var död (om jag inte missminner mig hade hennes huvud blivit avkapat, så hon hade ett långt ärr över halsen) jagade mig, och höll på att sticka en kniv i ryggen på Anneli. Jag lyckades dra i hennes hand så att kniven i stället gick upp mellan käkbenet och halsen på henne själv, så dog hon ännu mer. 

Sen kom Carina, och vi tog en promenad. Hon berättade att hon levde igen (levdelevde, inte zombielevde), men att vi inte kunde räkna med att hon skulle göra det så mycket längre. "Det var ingen olycka att jag dog, jag valde det själv. Det finns inget ni kan göra eller säga, jag vill inte leva." Jag berättade för henne hur jävla tomt det är utan henne, och att hon måste försöka orka, för våran skull. Hon tittade på mig och sa "men jag kan väl inte gå runt och leva för nån annans skull? Om jag inte tycker att det är värt att leva måste väl jag få tycka det, och göra nåt åt saken?". Sen gick hon.

fredag, februari 13, 2009

Sällskap i form av kalastrevliga grymt snygga civilingenjörer är inte fy skam.

söndag, februari 08, 2009

Dagens tips, dagens tips, lallalalalla dagens tips

(En kaka till den som vet var jag fått tag på rubriken.)

Allt jag kommer på att skriva

är klagomål och jobbigheter. Egentligen så är det faktiskt ganska okej just nu, även om jag fortfarande mår illa hela tiden.

torsdag, februari 05, 2009

Ner till Malmö, och sen tillbaka. Ledig helg månne?

tisdag, februari 03, 2009

Hjälp från en kollega att koppla loss trailern, lite lite lite mat samt två Alvedon höll mig uppe ett tag, men nu kraschar jag igen. Blä.

Jag tycker att det här är djupt jävla orättvist, så det enda rätta vore att vara frisk i morgon bitti. Snälla? Jag vill ju jobba.

Jag börjar bli bra jävla trött på min kropp

... den gör ju tamejfan som den själv vill, utan att bry sig om mig.

I natt vaknade jag när färjan gungade vansinnigt kraftigt. Det var ingen fara med det, jag gillar lite rullningar. Ändå kände jag mig en smula illamående, men tänkte att det snart går över. Det gick fint av färjan, och i stort sett ända fram till Ljungby funkade det mesta ganska fint. Sen gick det inte fint längre.

Nu har jag förstahandserfarenhet av hur svårt det är att kräkas samtidigt som en kör, eller snarare: köra samtidigt som en kräks. Det är en erfarenhet jag helst skulle vilja vara utan (precis som så mycket annat den senaste tiden). Så, jag varvar nu körning med stop på rastplatser lite här och lite där. Vägen till Södertälje har aldrig känts så lång. Till råga på allt elände (och nu kommer det jävliga) så fryser jag trots fullt påklädd och värmen på 26, och nyss när jag tankade och slangen (den jävla slangen som är för kort för att lämnas på egen hand), eller snarare munstycket, hoppade ur och sprutade diesel på marken skyndade jag fram, snubblade, trampade snett med höger fot samt stukade höger lillfinger. 

Just nu vill jag bara gråta men det har jag inte tid med. Jag måste nämligen kräkas igen.

söndag, februari 01, 2009

Jag ska bli moster

Äntligen ska jag få bli moster hansi, den där som tar med barnet på Gröna Lund och stoppar det fullt med sockervadd och åker karusell med det tills det kräks, och den där som bara ger bort böcker och lastbilar i present. Just den ska jag bli, så nu har jag paxat det. Okej?

Färjeas

Om ett tag är det dags att köra på färjan igen, och jag minns plötsligt att jag glömt att dela med mig av det senaste i raden av härliga kommentarer jag får i mitt glamorösa chaffisliv:

- Jag fattar inte varför de släpper ombord fruntimmer. Vad ska de här att göra?
- Nä, men jag somnade jävligt gott med de tuttarna i tankarna i natt.

Det här var alltså när jag just hade passerat de två männen i 45-50-årsåldern, och satt mig vid ett bord kanske två meter därifrån. Iklädd arbetsbyxor, linne, pikétröja och tjocktröja med hög hals lyckas jag alltså på något sätt bli bruden med tuttarna, utan att veta om det själv. Det är så ofta jag önskar att jag visste vad jag skulle säga i de situationerna, men ingenting kommer. Så, jag säger ingenting alls, men känner hur hela jag liksom sjunker ihop, axlarna dras fram och jag försöker förgäves få brösten, som ärligt talat inte var så jävla mycket större än deras, att vara mindre framträdande.