Hur kunde jag glömma?

Jag har ju helt glömt bort att berätta att Antony & the Johnsons var bra. De var bättre än bra, de var rent ut sagt förjävla fantastiska. Det enda som gjorde mig lite ledsen var att de spelade "Cripple and the Starfish" redan som tredje låt. Jag hade gärna sett att den kom en liten smula senare, bara för att hinna ifatt.

Hela dagen var faktiskt en riktig hit, förutom att det uppenbarligen är idioter som har hand om beställningarna på pizza- och kebabhaket, samt att folk envisades med att gå fram och tillbaka för att köpa öl genom hela konserten. I övrigt var allt strålande: vädret var vackert, bilen gick bra, sällskapet underbart (ja, t o m lillkillen var kalas ;)). Dessutom fick jag det höga nöjet att för en minut faktiskt få träffa en nätbekanting IRL (även om det skedde just ngn minut, och det på parkeringen efter knserten).

... här kommer jag över stock och sten, har ni sett Filemon Jönsson?

Imorgon blir det road trip till Rättvik med två vackra damer och en pojkvasker i bilen (plus undertecknad, hädan efter endast lystrande till ”chi-chi, momomomomonchchichi”). Jag hoppas så att det blir fint väder (även i Rättvik), och att allt går bra med att ta sig dit och hem. Att konserten blir bra hyser jag inga som helst tveksamheter om. :)

Sist men inte minst:

Den 2 juni ska det göras en road trip till Rättvik, för då ska vi se Antony and the Johnsons på Dalhalla. Jag får gåshud bara jag tänker på det.

Och ja, givetvis ska vi sitta - och på det bästa dalmål vi förmår - skrika "Nä kommä han den dära Råbärt Oälls då? Kan du den dä Reppsodi in råck?". Det kommer bli en fin dag, det känner jag på mig.